Material om budget, data och malm blandar ofta fakta, urval och slutsatser på ett sätt som ser säkert ut men inte alltid är det. Den här sidan ger en arbetsmodell för att läsa mer kritiskt, utan att låtsas vara en fullständig eller officiellt verifierad metod.
Guide till att granska källor och uppgifter
En praktisk guide för att bedöma källor, skilja primärdata från tolkningar och pröva vad som faktiskt håller.
Läs guideVarför källgranskning spelar roll
Guide till att granska källor och uppgifter
Identifiera källtypen
Primärinformation är rådata, originaldokument eller direkta observationer. Sekundärinformation tolkar eller sammanställer, och tertiärinformation är vidare återberättad eller förenklad.
Bedöm påståendets styrka
Starka påståenden anger tydlig källa, datum, avgränsning och metod. Svaga påståenden är vaga, saknar belägg eller blandar fakta med värdering.
Fråga om urval och bias
Vem valde materialet, vad valdes bort och när skedde urvalet? Titta också efter intressekonflikter, tidigare versioner och om uppgiften fortfarande är relevant.
En enkel metod för att verifiera fakta
Börja med att spåra uppgiften till närmaste ursprungskälla, kontrollera datum och jämför minst en oberoende källa med samma nyckelfakta. Om uppgiften inte går att spåra, eller om källorna säger olika saker, markera det som ett spår för vidare research snarare än som ett säkert svar.
Vanliga frågor
Hur mycket bevis räcker?
Det beror på beslutets betydelse. För viktiga bedömningar bör du se tydlig källa, rimlig metod och helst stöd från mer än en oberoende källa.
När är ett påstående för svagt?
När det saknar källa, datum eller avgränsning, eller när formuleringen är så allmän att den inte går att kontrollera. Då bör du behandla det som en hypotes, inte ett faktum.
Vad gör jag med motstridiga källor?
Jämför vad som faktiskt skiljer dem åt: tidpunkt, urval, definitioner eller metod. Om skillnaden påverkar slutsatsen ska du inte välja den enklaste versionen, utan det som bäst kan styrkas.